torsdag 21 september 2017

Lämnat landet med Ann Heberlin

Samma dag som media snappat upp det jag länge skrivit om, extrema socialbidrag till utlänningar, presenterar m ett knäppförslag om infrastruktur. Börjar med det första. Muslimsk man med tre fruar och 16 barn. Över 100 000 netto i socialbidrag och flera bostadsrätter. Faktiskt bara m, inte ens sd, som vill stoppa detta. Finns liknande exempel runt om i landet. Tror någon att detta gör Sverige mindre attraktivt som invandrarland? Möjligen för de som vill arbeta och ser skattebördan framöver! Så moderat knäppförlag om infrastruktur. Moderaterna i Stockholm. Moderaterna i Växjö är att lita på i alla lägen. Annars skulle jag inte vara kvar!!!


Andra dagen i Alghero på Sardinien. Man får mycket för pengarna genom att flyga från Växjö. Eight Days A Week, I love you! Åker från Växjö vid 07.00 och är på stranden klockan elva. Hemma vid midnatt veckan efter. Således 8 dagar på en vecka. Bra flyg. Inte SAS sura flygvärdinnor. Jet Time, tror jag. Bor på väldigt bra hotell. Det bästa här, kanske. Finns inget värre än att reta sig på att man valt ett sämre alternativ. Det blir bara dyrare genom andra utsvävningar som man kompenserar sig för.


 Tvingas utstå fyra rätter från A la Carte menyn varje kväll! Halvpension. Frukostbuffé som seraferna skulle jubla, eller tycka var för mycket.
Gick idag på morgonen en mil till Maria Pia-stranden för morgondopp. Och tillbaka! Två mil!
 Nästan lika fint som i Mexico. Bra här. Lite off season. Varmt, avfolkat. Annan fördel med Sardinien är att 75% av turisterna är spagettis/italienare. Då blir det inte så turistiskt och de håller bra kvalité på mat.


Gått och gått.


Tar lokalbussen i morgon bitti till en av de vackraste städerna på ön. Heldag. Vi har med oss vatten och frukt i ryggsäcken. Jag har det. Hustrun bär inget! Späker oss inför en överdådigt middag.


Har redan läst två av tre böcker av Ann Heberlein under denna utfärd.  Tror att man blir både bättre människa och lyckligare av att läsa henne. Faktiskt.


Har med mig som omläsning. En av mina topp fem. Markens gröda, av Knut Hamsum.


Två bilder från vårt sovrum!





Alghero 20170921


Bo Frank

tisdag 19 september 2017

I MÄSTARENS/MÄSTARNAS FOTSPÅR



I dagens tidningar kan man läsa om hur man förbereder 100-årsminnet av Ingmar Bergman över hela världen nästa år.








Läste om Jörn Donners lilla Bergmanbiografi på färjan från Västervik. Vet inte hur många biografier



jag läst om Bergman och om personer i hans närhet. Hade turen i Fårösund att kunna köra på



Trafikverkets lilla gula bilfärja i samma ögonblick jag kom fram. På den första stora slänten såg jag en skock med får. Men Fårö har inte med får att göra, det kommer av fara/farled. Framme efter några minuter vid FBU:s slitna kursgård. Där pågick också konfirmationsläger med 60 mestadels välartade ungdomar från Täby. Tänkte på mitt konfirmationsläger på Jämshögs folkhögskolan 1969. Vi såg barnsligare ut tror jag. Men busigare. Kom över mellanöl, tjuvrökte, var ute och sprang på nätterna och uppvaktade tjejer. Beatles kom med The ballad of John and Yoko som Paul och John spelade in själva. Vi dansade till den och andra låtar. Träffade en flicka som jag och kom att tillbringa en del av mitt liv med och som gav mig mina gröna ögon och mycket annat som format mig.






Den sista dödsryckningarna från världens största band någonsin.  Söndag kväll. Min enkla middag bestod av en banan, ett äpple och en liten skvätt rött. I skymningen



ner till Fårökyrka. Knäböjde vid mästarens grav. En enkel natursten i det sydvästra hörnet. Där ligger


Ingrid och Ingmar. På just den plats som Ingmar själv sett ut. Han var noggrann i sin regi, ända in i

döden. Och döden hade han brottats med i hela livet.

Nu flyter veckan ihop. Upp som alltid vid halv sex. Två timmars promenad längs närmsta strand.

Påver frukost. Till Bergman Center som ligger sex stenkast ifrån Kyrkan. Hämtade ut mitt

Bergmanpass och köpte till extra saker att göra under veckan. Det är inte billigt och skall heller inte

vara det. Staten sätter inte en krona i Bergman Center/Fårö museum. Staten sätter inte pengar i s k

personmuséer i sann socialdemokratisk anda. Där är kommunismen att föredra. Och region Gotland

sätter felräkningspengar. Stiftelserna bakom Bergmans f d egendom och Bergman Center är

finansierade av privata medel. Konstnärlig ledare är den vackra brasilianskan Helén Beltram Linné.

Hennes CV är smått otroligt. Såg smultronstället som 17-åring. Utbildade sig till affärsjurist och

arbetade som det. Något gnagde. Till Paris och Sorbonne för att studera filmvetenskap. Så såg hon

regnbågen. Den slutade på Fårö, platsen där hon som ung velat bo och arbeta. HBL pratar sex språk

flytande och hennes svenska är oklanderlig. Avhörde ett samtal i biblioteket då hon avhandlade ett

kontrakt på engelska. Henne vill man inte ha som motståndare vid en juridisk dispyt! Vilka ungdomar

det finns!

Läste. Hem och satte på mig finaste stassen. Helvitt. Klockan 15 började som alltid invigningen av

Bergmanveckan i Fårö kyrka. Kan en kyrka ligga vackrare? Kal vit kyrka. Sparsmakad och luthersk.

Ljus, vacker med underbar akustik. En enkel flöjt. HBL hälsade välkommen. Gitarrspel av den skicklige

Krister Dalström. Bach i Bergmans anda. Som om mästaren själv satt ihop programmet. Folkmusik.

Ett tunt, politiskt plakattal av filminstitutets vd Anna Serner! Hur har hon kunna få detta jobb? Sosse?

Modern och obegriplig improvisation med två gitarrer. Öppningstal. Katinka Faragó.

Inspelningsledare vid säkert 30 Bergmanfilmer. En institution och en rejäl ledare. Det hon inte hört

och sett är inte värt att veta. Hon berättade att hon som 17-åring blivit uppkallas till filmbolaget och

blivit erbjuden att bli scripta till en Bergmanproduktion. Varför jag, frågade hon? Ingen annan vill,

blev svaret. Personligt och bra tal. Mer musik. Flera kända personer i den fullsatta kyrkan. Några f d

ministrar och lite folk från en svunnen kulturelit. En man i bänken framför mig luktade illa och

nackhåret låg i drivor över den solkiga skjortkragen. Har svårt för människor som inte kan hålla sig

hela och rena. Män som kvinnor. Det är inte heller ett sätt att visa respekt för sin partner eller för

omgivningen.

Utanför kyrkan serverades Bermans favoritdryck. Svart vinbärssaft. Och kex. Det blåste som fn.

Invigningsmiddagen skulle serverats ute vid Bergman Center men blev flyttade till Bygdegården en

halv mil bort. En bygdegård som Bergman bekostat sedan Fåröborna uppvaktat honom. Ja, han blev

en genuin Fårögubbe. Och befolkningen skyddade honom. När horder av utländska journalister i

decennier försökte få reda på var han bodde var det ingen som visste. Eller visade på fel vägar.

Bergmans kärlek till ön blev besvarad. Allt som byggdes och producerades skulle vara av människor

från Fårö. Och hans två hyllningsfilmer till Fårö och fåröborna är genuina.

Föreståndaren för bygdegården är också involverad i stiftelsen som förvaltar Bergmans 56 meter

långa bostadshus och andra hus på egendomen.

God middag. Grillat lamm och potatisgratäng. Synnerligen enkelt ordnat. Trevligt. Alla äter tillsammans. Tillbaka till Bergman Center.

Såg Smultonsstället. När den åldrige och sjuke Victor Sjöström åtog sig sin sista filmroll var kravet att

de skulle sluta 16.30 varje dag så han kunde ta sin whiskygrogg. Där fanns också Bibi Andersson,

Ingrid Thulin, Gunnar Björnstrand och Max von Sydow. Bland andra. Älskar denna film. Var detta den

första roadmovien? Älskar språket i filmen, de Bergmanska klockorna, drömska erotiska upplevelser,

konfrontationen, karaktärerna. Också en nostalgitripp att se vägen mellan Uppsala och Lund.

Lunchen på den Gyllene Uttern eller vad den ny hette på den tiden.

Hem i blåsten. Till rum 103 i baracken Någorlunda. Kom att tänka på litauisk flicka jag en gång känt

som lärde sig svenska rekordsnabbt. Hon fanns melodierna i språket. Och sa att om hon en gång fick

en flicka skulle hon hete Annorlunda.

Intrycken under dagen smälte ihop till en obegriplig dröm. Där människor jag mött under dagen

minglade med karaktärerna från Smultonstället.

Det är morgon den 29 juni 1741. Efter en god natts sömn i prästgården besöker Linné och hans

sällskap kyrkan. De tittar på runstenarna på kyrkogården. I kyrkan fascineras de av en text på en av

tavlorna på väggen. Texten handlar om 15 män, som tidigt på våren 1603 begav sig ut på isen för att

jaga säl. Isen lossnade och de hamnade på öppet hav. Tre lyckades ta sig i land på Sandön och de som

var kvar på isflaket kom efter två veckor till Stockholms skärgård. Linné beskriver två sätt att jaga säl.

Med liggnät eller ståndnät. Liggnätet läggs runt stenar där sälarna brukar vila. När sälen är på plats

drar man ihop nätet. Ståndnätet sätts på djupare vatten. Sälköttet äts färskt, insaltat eller torkat.

Sälfenorna används som fett för att steka pannkaka. Så länge det är färskt. Efter kyrkobesöket rider

hela sällskapet längs den östra stranden upp till Ava. Linné var också upptäcktsresande. Som reste

tillsammans med geologer, medicinare och andra och kartlade natur och kultur. Utan Linnés resor i

Sverige som han så utförligt redovisade hade vår kunskap om hans tid varit sämre.

Jag vandrar tidig morgon mot Hammars. Ungefär sex kilometer dit. Kommer till de inhägnade

egendomarna, mästarens alla hus, när det är lugnt och stilla. Anar den 56 meter långa längan på

slänten ner mot havet. Är inte fräck och försöket ta mig in genom grinden. Inte heller går jag runt

staketet. Jag vill inte veta mer. Magin skall vara kvar. Går tillbaka på den väg där IB färdats i ur och

skur. I sina Mercedesar. Samma ointressanta frukost. Till den ytterst välsorterade ICA-butiken och

provianterade min ”klostermat” för denna vecka. Kanelknäcke, messmör, bananer och äpplen.

I Hembygdsgården håller Börje Ahlstedt hov på sitt lovvärda och lågmälda sätt. En nyckel till

skådespelarnas själar. Bergmanminnen. Skådespelarminnen. Ronja Rövardotter, Fanny och

Alexander. Han berättade hur Bergman fick människor att växa men hur han kunde ta ner dem på

jorden lika enkelt. Hot och uppmuntran. Om inspelningen av Saraband. Han återkom till att vara ren.

En ren själ. Vi hörde en liten otäck hund skälla längst bak i salen. BA oberörd. Det hände en andra

gång. Nån obildad och ohyfsad jubelidiot till matte. Vid tredje gången sa BA stilla. Nu går jag eller

hunden. När hunden avlägsnat sig fälldes kommentaren, hoppas inte hunden gick ensam. Efter en

timmes berättelse började en namnkunnig och bemärkt kulturpersonlighet på första raden att dra

upp mobilen och mixtra. BA naturligt störd, vände sig till detta stycke och undrade om han pratat för länge? Kvinnan i fråga hade inte ens vett att skämmas. Hurdana är människor nu förtiden? Hörde poeten Bob Hansson på radion härförleden. Han påstod att ett normalt barn på en söker bekräftelse via ögonkontakt med sin förälder 42 ggr på en tidsenhet, om det nu var en halvtimme. Hur funkar det när föräldrarna bara håller på med sina mobiler? Lunch i bilen. Banan och äpple. Extraföreställning av Persona på Bergmans egen Cinematograf i Dämba. Satt bredvid mästarens tomma stol. Där låg en fårskinnskudde och en pall stod framför fåtöljen. I bion rymdes femton fåtöljer. Men de tar bara in fjorton. En väggen, en jättetextil med Bermanporträtt. Tänk att Se Persona här. Filmen och gestalterna kom i nytt sken. Inspelad några stenkast ifrån bion. En liten järnväg byggdes för att kameran skulle glida när Bibi Andersson jagade den flyende Liv Ullman längs stranden. Starkt när de två ansiktshalvorna gled samman i ett ansikte. Ingen som kör förbi huset, tre meter från vägen, skulle komma på tanken att här satt världens störste filmregissör varje dag klockan tre och tittade på någon av alla filmrullar som flögs ner till Fårö. Läs Linn Ullmans bok om sin far. Ett mästerverk! Andra filmen samma dag. På Bergman center. Saraband. Och Börje Ahlstedt var åter på plats för att kommentera och diskutera efteråt. Älskar Erland Josephsson. Stark handling. Bergman påstår sig bara omusikalisk.

Denna och andra filmer vittnar om en stark musikalitet och ett stort musikaliskt kunnande. Ja, cellon

är också mitt favoritinstrument. Speciellt Bachs sviter för ensamcello.

Låg halva natten och läste om Bergmans Laterna Magica. Läser man Bergman är man inte ensam.

Eller är det man är. ” Jag väcks och dras av någon ondsint ande som i en spiral ur min djupaste sömn,

jag är klarvaken. För att bekämpa hysteri och inälvornas sabotage stiger jag genast upp och står

några ögonblick stilla på golvet med slutna ögon. Jag går igenom min aktuella situation: hur mår

kroppen, hur mår själen och framför allt, vad är det som skall göras idag? Jag konstaterar att jag är

täppt i näsan, jag har ont i vänster testikel ( antagligen cancer ) det värker i höftleden, en hög ton i

ena örat ” . Så fortsätter examinationen. Skulle kunna vara Strindberg. Min älsklingsroman,

Anteckningar från ett källarhål sätter genast agendan. Första meningen. ” Jag är sjuk”. Dostojevskij.

Den och Brotts och Straff tillhör de tio bästa romanerna någonsin.

Såsom i en spegel. Parkerat bilen vid gästhamnen i Lauterhornsvik. En husbil och mot land ett

besynnerligt tält. Jag går de sex kilometerna upp till Helgumannen längs ett spegelblankt hav.

Passerar alla dessa höga raukar i alla möjliga formationer. Läste någonstans att Bergman inte gärna

ville ha med just raukar för deras starka intryck kunde förminska människorna!? Att vara helt ensam

på denna jättelika stenhylla ovanför havet en morgon då solen går upp är få förunnat. Då och då

gjorde några av alla dessa tärnor ett skenanfall. Och skrikandet från alla dessa hundratals måsar,

tärnor och strandskator blev nästan en öronbedövande kontrast till det stilla havet. Inåt land detta

sparsmakade landskap av små tallar och enar. Det gick lätt att få känslan av att vara den första

människan som vandrade här. Eller den sista. Att tyda tecken. På dörren in till Ingmar Bergmans

arbetsrum brukade han och Liv Ullman konversera med små tecken. På den tiden det begav sig.

Dessa finns beskrivna i en liten fantasi med titeln Utan ett du inget jag…..

Tillbaka till bilen. Ur det besynnerliga tältet dyker det upp en ung kvinna. Kommer fram och pratar

osammanhängande med fladdrig blick. Hon är hög som ett hus. Vet inte var hon är och påstår sig

vara i Skåne med vänner från Australien. Absurt. Och klockan är bara tio på förmiddagen. Kör runt på ön till speciella inspelningsplatser för de Bergmanfilmer som delvis spelats in på ön. Blundar och
känner magin.

Sitter några timmar i solen och läser. Det gassar på. Tar bilen till bygdegården. Ett samtal mellan
psykologen Jonas Mosskin och prästen Ludvig Lindelöf. Det handlar om Gudsbilden i Bergmans filmer och i synnerhet i Det sjunde inseglet. Om Guds röst, om relationen mellan människan och Gud och om hur Gud påverkar människan. Lindelöf har skrivit en avhandling på detta tema. Kläderna sätter tonen. Prästen i svart och psykologen i vitt. Under en dryga timme får vi uppleva ett spänstigt samtal om människans utsatthet i Bergmans filmer. Hur människan spår och hur Gud rår. Den inte helt uppenbara symboliken plockas fram. Den unge Alexander flyr kyrkan och går in i en judisk drömtillvaro. Efter samtalet kommer Det sjunde inseglet i en än mer genial dager. När symboliken är förklarad faller alla bitarna på plats. Finns det någon bättre film som sammanfattar hur det är att vara människa. Det goda och det onda. Och att vi aldrig hinner undan? Döden finns bakom hörnet.

Ny promenad. På okända stigar. Trots turisttider möter jag inte någon. Kvällsbio i den lilla

besynnerliga biografen i Sudersand. Mai Zetterlings epokgörande film Flickorna. Filmen som slog

utomlands men inte i Sverige, förrän långt senare. Filmen är kanske Sveriges första film på allvar om

kvinnlig frigörelse. En skådespelartrupp åker runt i Sverige och spelar Aristofanes pjäs Lysistrate.

Kvinnorna försöker samtidigt frigöra sig från sina roller som kvinna, hustru och mor. Mina

förväntningar var noll. Men blev tagen av hur modern denna 50 år gamla film kändes. Och dessa

skådisar. Bibi Andersson, Harriet Andersson och Gunnel Lindblom för att nämna de främsta. Gunnel

Lindblom var på plats och introducerade filmen!!! Den svenska kritiken gick ut på att manliga

recensenter hånade filmens tema. Och vänstern saknade klassperspektiv. Och det sista är väl

förklaringen till att Bergman aldrig varit en hjälte hos kulturvänstern som dominerat och dominerar

Sverige.

Var idag alldeles för snäll som vanligt och skjutsade en totalförvirrad äldre kvinna från Stockholm

som knappt visste vad hon gjorde på Fårö. Både till bygdegården och till bion. Kände hur det drog

positiv energi från mig. Vi bor på samma kursgård och kvinnan tränger sig på allt och alla. Somnade

med Linné Gotländska resa….

Linné såg allt. Hörde allt. Smått som stort. Han antecknade allt. Djur och natur. Var folk åt och drack.

Hur de var klädda och vad saker och ting kostade. Om jordbruk och fiske. Hur och under vilka

betingelser människor levde. ”Under tiden vi sökte örter hördes neder i skogen en ovanlig röst av en

starkt skrivande fågel, som hade den varit i hökens klor, men då vi såg efter vad det ej annat än en

liten bofink, som fått en stor, vit papilion i mun, och ropade hem sina barn till måltid”. ”

Gotlänningen har sin mesta penning av kalk, bräder, bjälkar och tjära som säljas till Danmark och

Tyskland”

Inget undgår Linnés iakttagelser. Han och hans sällskap bodde hos pastor Borg på Fårö som då som

nu bestod av en socken. Jag sätter mig längst bak i kyrkan. Blundar och hör hur pastor Borg förevisar

kyrkan för Linné och hand lärda kollegor.

Morgonpromenad runt hela Langhammarshammaren. Nu har det blåst upp igen. Var tvungen att

sätta kepsen bakåtfram och trycks ner skärmen mot nacken. Mötte inte en levande själ under två

timmars promenad. En tysk husbil stod inkörd mellan enesnåren. Havet överröstade måsarnas skrin.

Mot horisonten gick det inte att urskilja vad som var vågor och himmel. Samma grå ickefärg. Som att

vara den första eller sista människan på jorden. ” Fiskmåsarna flögo här så ymnogt att man med en

piska slog en i flykten att hon föll ned halvdöd”, konstaterade Linné.

Såg filmen Citizen Schein. Den överträffade mina lågt ställda förväntningar. Den stilige, alltid leende,

brunbrände, rökande och Cutty Sark drickande självutnämnde socialdemokratiske kulturideologen.

Ingen klassresa men en resa utan dess motstycke i svensk samhällsliv. Han tjänade pengar på eget

snille och fick den vackraste kvinnan i Sverige. Fanns i Palmes närhet. I Ingmar Bergmans närhet så

länge de tjänade på det. Ordnade så att politiken skapade ett filminstitut där han själv styrde och

ställde. Förlorade tennismatch mot Palme dagen innan Palme mördades. Renodlad

vänskapskorruption där Palme gav honom alla de poster han ville ha. De vågade dock inte sätta en

sådan kulturelitist som kulturminister. Speciellt inte som Schein anmält TV för att de visade Åsa-

Nisse-filmer. Men som Schein sa, om Åsa-Nisse inte är dålig kultur, vad är då dålig kultur? Filmen har

väl egentligen bara fått kritik för att den inte tagit tag i frågan var alla miljoner tog vägen som skulle

bli hans stora minnesfond? Intressant samtal med två av filmens regissörer/producenter. Kan väl

tycka att hjälteporträttet är befogad och att den borgerliga kritiken mot Schein kanske lyste med sin

frånvaro helt enkelt för s hade sådan total hegemoni inom kulturlivet. Inte konstigt att man tyr sig till ett parti som varit statsbärande så länge. Och när sossarna äntligen förlorade val ansåg charmtrollet Marita Ulvskog att det var en statskupp! Drack vin och läste hela eftermiddagen i biblioteket på Bergman Center. Ruskväder. Fin kvällskonsert i Fårö kyrka. Hade turen att träffa en äldre man och infödd Fåröbo. Med lite lock och pock fick jag honom att berätta några personliga Bergmanminnen.

Och det gjorde han. De återger jag inte på detta sätt. Men han sa ändå att det var besynnerligt att

”han” som var så bra på att styra och ställa och bestämma också var så bra på att lyssna.

Morgonpromenad i lätt duggregn. Gick ”hemifrån” till Gamle hamn och tillbaka. Gick förbi

vallmoängar, fårhagar och små sjöar och gölar. Enligt Linné skulle det finnas 13 sjöar på Fårö. Varav

en del fiskrika. Har ingen aning om hur det är idag. Några tyska husbilar off road. Vet inte varför jag

retar mig på dem en smula. Regnet och blåsten tilltog. Ner till Bergman Center. Ösregn och blåst hela dagen. Bestämde mig för att häcka på BC hela dagen. Såg den annorlunda filmen Min faster i

Sarajevo. En realistisk, ömsint och annorlunda skröna som skulle kunna vara sann. Tonårsdottern

tvingar sin pappa att ta henne med till Sarajevo för att få reda på mer om sin bakgrund. Bra

skådespeleri. Filmen upplevs som så sann att den framstår som en dokumentär….. La också för första gången denna vecka två timmar Bergmanmuséet. Affischer från filmer, rekvisita, manus och mängder av godbitar. Replik på det specialgjorda schackbrädet vars original tydligen sålts för flera miljoner.

God lunch på BC. Intimt och en massa spännande människor. Journalister från när och fjärran

blandas med kreti och pleti. Och med Bergmanfreaks sådana som jag själv. Var idag mest på humör

för att läsa. Satt i en skön skinnfåtölj med alla böcker man kan önska inom räckhåll. Kväll. Såg en

skruvad österrikisk teaterpjäs om med namnet Ritter, Dene och Voss – en pjäs som syskonkärlek.

Staffan Göthe, Stina Ekblad och Irene Lindh. Ingen mindre än Gunnel Lindblom regisserade. Förstår

mig dock inte på henne. Men att träffa Stina Ekblad var en upplevelse i sig. Anser att finlandssvenska och svensknorska är vackra språk. Dock ej svenskdanska. Italienska är vackert. Och portugisiska är som en smekning….

Tillbaka till mitt påvra krypin. Ville bara komma till en annan värld. Plockade med mig Tom Sawyer

från kursgårdens bibliotek. Tjusningen var borta och berättelserna var inte lika spännande som när

jag gick på mellanstadiet. Sov dåligt som alltid dåligt innan uppbrott. Vakande fyra. Plockade ut alla

saker i bilen. Städade. Läste till dess frukostserveringen öppnade.

Rullade in i Visby strax efter 9. Svinkallt och lätt regn. Visby rustades för Almedalsveckan. Satt en

stund på Hotell Donner och läste tidningar. Katalogen över alla aktiviteter i Almedalen var nästan lika tjock som Karl XII:s bibel. Satt i domkyrkan en stund. Tände ljus för min far. Gick till det utmärkta

antikvariatet. Biografi Sven Bertil Taube. Torgny Lindgrens minnen. En av mina absoluta favoriter.

Älskar hans röst, ser framför mig hur han stoppar pipan mellan uppläsningen av två kapitel. Har en

gång träffat honom och betygat min vördnad.

Båteländet till Oskarshamn. Körde fort till Växjö. För Linné tog det längre tid när han skulle tillbaka

Växjö från Gotland. Han åkte från Gotland 1 juli 1741 och kom till Helgö 4 augusti. Förvisso med

diverse nedslag längs vägen. Den 5 augusti ösregnade det. Man blev fast. Så några veckors tur via

Huseby till Stenbrohult. Järnbrukshanteringen beskrevs. Barndomens blomster återupplevdes.

Tillbaka till Växjö. I ett par sidor i sin dagbok beskriver Linné Växjöbornas vidskepliga seder. Man

häpnar. Bara ett av kanske femtio exempel. ” bondfolket kurerar bröstvärk och hosta därmed att de

lägga patienten i ugnen och uppbränna under samma tid ett skatbo uti ugnsmynningen då röken

måste kurera patienten”. Det finns mängder av ritualet som måste följas när man gifter sig. ” Då de

föras till sängs, böra bägge hålla sig vakna det längsta de förmå, ty den som först somnar måste dö

först”.

17 augusti. ” Vi reste äntlig från Wexiö”. Den 6 oktober flyttade Linné för gott till Uppsala för att

tillträda som professor i medicinae practicae efter att ha avlagt sin reserapport för sina

uppdragsgivare i Stockholm och träffat sina vänner i vetenskapsrådet. Den 17 oktober höll L ett

berömt tal om behovet av vetenskapliga resor. Linné jämför Sverige med andra länder. ” Jag skulle

nästan våga påstå, att intet land i hela världen den finnes, som är rikare på fåglar och insekter än vårt

Sverige”

Jag använder mig sedan länge av Linnés ödmjukhet när jag berättar om Växjö.

Det som nu smärtar är att jag inte hittar någon beröringspunkt mellan Växjö och Ingmar Bergman.

Jag blir matt när jag tar del av den vansinnigt stora produktivitet som Bergman lämnat efter sig.

Sådana personer finns inte idag. Fyra Oskars, Kommendör av franska hederslegionen. ( När han tog

emot denna utmärkelse var ambassadören Carl Lidbom närvarande, men Bergman ville inte träffa en man som var notorisk otrogen. Enligt en känd person i Bergmans närhet). Otaliga priser och

utmärkelser. Tre guldbaggar. Sjukt många utmärkelser. Och kulturpriser. 72 filmer. 12 TV-teatrar. 15

andra TV-produktioner. 12 dramer. Hundratals teateruppsättningar. Teaterchef på de största fyra scenerna i landet.


 Oräkneligt antal revyer. 25 böcker. Fem hustrur och ett långt förhållande med Liv Ullman. 9 barn.

Linnés CV är om än starkare men givetvis inte jämförbart. Det vore som att jämföra äpplen och

päron. Linné betraktas av många som världens främste vetenskapsman. Han la grunden för den

moderna nomenklaturen inom biologin och den moderna systematiken som grupperar växter och

djur. Han var med och grundade vetenskapsakademin. Inspektor vid Smålands Akademi. Rektor vid

Uppsala universitet. Ordnar och fina utmärkelser. Adlad. Far till sju barn. Fem Linnéminnen är

världsarv. Råshult, Karolinerhuset i Växjö, Linnéträdgården i Uppsala, Linnés Hammarby och

Botaniska i Uppsala. Den litterära produktionen är omfattande. Och antalet vetenskapliga

avhandlingar. Linné finns på mynt och frimärken. Den mest kända bilden av Linné torde vara

Alexander Roslins porträtt som finns på Statens porträttsamlingar på Gripsholm. Roslins mest kända

verk är väl ändå Damen med slöja.

Har försökt hitta kopplingar mellan Bergman och Växjö. Förgäves om det inte skall vara riktigt

långsökt. En gammal studentkamrat till mig från Katedral, filmvetaren Olof Hedling skrev en underbar kulturartikel i Smålandsposten 2005. Den handlar om en Växjöson Mats Rohdin som varit med om att skriva en ny bok om Fanny och Alexander. Den beskriver en hypokondrisk Bergman som såg varje avsnitt av sin för de flesta otippade favoritserie Dallas, för att varva ner. Från Bergmans dagbok när inspelningen av en av världens bästa filmer börjare. ” En satans, helvetes förbannad skitförkylning som försöket knäcka resterna av Bergman. Det skall inte lyckas. Det har jag givit mig fan. Det svider i pitten som det brukar när det blivit kallt. Alltid är det nåt”.

På en Bergmanvecka kommer man nära sig själv, obehagligt nära. Gudsbilden?

PS Måste hitta ett sätt att övertala min hustru att åka med 2018. Hustrun uppskattar bara Fanny och

Alexander fast hon bara sett ett fåtal av mästarens filmer.  Eller är det så att Bergmanveckan skall vara en vecka med sina egna tankar och funderingar.  DS

Bo Frank






söndag 17 september 2017

Lennart Värmby till minne

Det var ändå en chock att Lennart gick bort så snabbt. Det är bara några månader sedan vi munhöggs i Regionfullmäktige. Och Lennart vara engagerad intill de sista timmarana.








Räknar Lennart och Carin till vänkretsen och har umgåtts lite då och då under årens lopp. Lennart har utan tvekan varit en av Växjös största politiska profiler under nästan 50 år. Begåvad, berest, beläst och belevad på sitt uppriktiga och humoristiska sätt. Färgstark. Citroen och franska cigaretter på 70- talet. Vegamössa. Jeansjacka. Som en fyrbåk på stan. Kunde ta folk. Alla ifrån kreti och pleti till Röde Baronen. Lennarts storhet låg i att han var större än partiet. Han var för EU. Aktiesparare. Gjorde studiebesök på Nato. Tidigt en grön politiker. Kunde allt om energi och kilowatter. Carin och Lennart var ett radarpar.


Vi har haft många roliga stunder tillsammans. Den kanske allra roligaste, en utflykt på de Kanariska bergen. Det var inte alltid lätt att få in den fullträff i debatten så Lennart gick ner för räkning. En del drog sig för att gå upp och debattera. Lennart var som Bamse, snäll mot de snälla.


En gång i slutet på 70-talet ringde Lennart mig. Jag är sjuk, sa han. Jag har en föreläsning i grundkurs II i marxism på Folkets Hus, kan du ta denna åt mig. Och det gjorde jag.


Jag skulle fritt från hjärtat kunna skriva spaltmetrar om Lennarts generösa sätt och personlighet. Men det kommer säkert andra också att göra.


Mina tankar går till Carin. När radion skriver en av de största profilerna är detta nästan ett understatment. Jag är glad över att få funnits i en tid då alla politiker inte är stöpta i samma mall. Himmelriket hör till för sådana som Lennart. Han har förmodligen ett och annat att lära ut. Inte minst från sin tid i ett fransk kloster!


Bild från SmP 1994 då jag var ordförande i Kommunstyrelsen och Lennart den skarpaste i oppositionen.


Lennarts största brist var att han ansåg att Elvis var större en Beatles! Och det var ju helt fel!


















I all ödmjukhet


























Bo Frank
Växjö 20170917



fredag 15 september 2017

Revidering! Kryssa nr 11! PUBLIC SERVICE SOCIALIST

Tar det först. En sympatisk men lite ilsken person ringde mig och frågade varför jag står på en lista i valet utan att tala om varför! Helt rätt. Gör Pudel! Förklarar! Därför denna revidering först!


Jag ställer upp för att fullfölja uppdraget att helt befria kyrkan från staten och politiska partier. Lite paradoxalt, det medges. Men mitt parti har valt att partiet inte skall ställa upp. Men jag ställer upp för en nomineringsgrupp med borgerliga grundvärderingar. Idag är politiska partier/nomineringsgrupper med och styra och utser biskopar. Jag ställer upp som troende för att kyrkan skall befrias från politik. Kristet evangelium skall förkunnas. Kyrkan skall finnas nära människor, i människors vardag och vara en mötesplats. Min kyrka älskar och förlåter i större utsträckning än att döma. Min kyrka bejakar att man får älska den man vill. Men tar klart avstånd från totalitära religioner och totalitära politiska ideologier som gör anspråk på att styra samhället. Och jag gillar inte att vår kyrka är en del s k fredsrörelse som går i Putins ledband! Jag anser också att musiken är en oerhört viktig del av kyrkan.
Liksom att driva barn- och ungdomsarbete. Och förskolor och skolor. Våra barn hade förmånen att gå på Växjös bästa dagis/förskola - Ulriksbergskyrkan. Ett ekumeniskt projekt. Jag tycker mycket om våra sunda frikyrkor i Växjö. Underbara människor!











Sa till Yngve Filipsson, f d rektor och Sveriges bästa regionpolitiker Lib, att detta är mitt bästa år sedan jag slutade trean på Katedral. Livslust, viss frihet och oanade möjligheter!








Har varit på studieresa med alliansen i Regionen.




Men först. Åkte till Jönköping igår. En fullsatt aula. Höll Beatlesföredrag. Två timmar!  Bl a f d ICA-giganten Egon Pelle i publiken. Bra lokal, bra ljud och bra bild. Glada och nöjda människor. Fick mitt standardarvode, en flaska riktig skumpa. Tar aldrig betalt. Gör inte som en del andra snikna politiker, bildar bolag och lagrar inkomster! ( Persson, Reinfeldt m fl - är i och för sig långt ifrån den kalibern)
Möte med alliansen. Studieresa till Jönköping. Härlig stämning. God middag på Stora Hotellet. Det är något visst med gamla Stadshotell.


Bra Liv idag! Trodde aldrig att jag skull rada positiva omdömen om Jönköping. Men de ligger hästlängder före oss i allt. Menar givetvis regionen - inte kommunen! Med lägre skatt. Mer kompetent politisk och administrativ ledning. Så enkelt är det. Hela deras primärvård ingår i Bra Liv! Så heter deras vårdcentraler som bedrivs i egen regi. De erkände att det fria vårdvalet var bra och triggade igång dem. I Jönköping kan man boka tid på nätet till sin vårdcentral. Inte hos oss. Man kan via app träffa läkare, chatta med mera! I realtid och omgående. Inte hos oss. De ligger långt före oss. I vårt län konstaterar sossar att inget går mer än att höja skatten till landets högsta nivå


Hemma. Fladdermöss har bättre skydd än uteliggare och medborgare. Kvinna antastad av män vid Växjösjön. Media beskriver inte de lämnade signalementen! Efter några dagar kommer detta att avskrivas med motiveringen,  brist på spaningsuppslag. Även om Växjöpolisen gör allt med de kan med de knapphändiga resurser de har. 


Kyrkoval på söndag. Inget emot om Du vill kryssa mig! Hade jag bott i Stockholm hade jag kanske proteströstat på sd eftersom Stockholms röda biskop, socialdemokrat, varnar för olika partier och driver socialistisk propaganda. Delar av kyrkan än knallröd. Dock inte lika illa som på 60-talet då allt för många svenska teologer åkte skytteltrafik till DDR och ansåg att Jesus var marxist. Till DDR åkte också namnkunniga svenska socialdemokratiska skolideologer! Det skall ändå lända vår biskop till heder att han inte ger direkta pekpinnar hur man skall rösta i lördagens SmP!






Bilder. Eva och Suzanne. Kd var ansvarig för denna alliansresa. Ingemar och Carina. Jönköpings värdegrund. En av mina favoritbilder med Beatles. Har denna bild som kudde, överkast, mugg och en hel del annat. Sveriges vackraste domkyrka. Både ute och inne. Och listan.


Trevlig helg!




PS Kommer hem! Min mexikanska sol sitter " på nätet" tittar på hur man firar nationaldagen i Mexico. Vi skall öppna en fin, gammal Tequila nu. De som säljs på systemets normalsortiment är inte
drickbara! DS


PS PS Rapport i kväll. Två inslag. Det första var en person som tänkte rösta i kyrkovalet för att han var emot sd. Det andra inslaget var en massa kommunister som var emot den svenska försvarsövningen Aurora som samtliga partier i riksdagen står bakom. Några hundra var emot. Gudrun Schyman, Sven Wolter och andra demokratikramare. Men Public Service står okritiskt till tjänst. Bör man inte i stället ifrågasätta detta när man ser vilka extrema org som ståt bakom. Och avslöja deras agenda.  Ringde Rapport Redaktionen och var arg. Till deras försvar, nån svarade men ville inte samtala efter som jag ansågs vara kategorisk. Se om inslaget och döm själva. Vill inte betala TV-licens till detta dravel! PS PS


Även Radio Kronoberg hade ett inslag om folk som var emot Aurora. Heder åt chefen Ulf M som snabbt svarade på mitt kritiska mejl. Håller faktiskt Radio Kronoberg rätt högt. Faktiskt.












Bo Frank
Växjö 20170915/16
.




onsdag 13 september 2017

Kunde inte hålla mig........Bengtsson löper amok

Faktiskt flera som bett mig börja skriva igen. En av dessa vill dock ej ha bilder. Utan bara text. Trots snuva som fick mig att stänga ner arbetet igår em så är jag vid gott humör. Som nästan alltid.


Bra början på veckan. Hos mamma på brunch och kortspel i söndags. Måndagen gick ju i miljöns tecken. På kommunen tisdag morgon innan sju. Snuvig. Gick förbi teaterparken och såg alla ungdomars budskap som hängde på klädstreck. Foto. Om respekt och jämställdhet. Det fria ordet firades. Moderat morgonmöte. Tog emot en underbar skolklass från Kronobergs skola. En åtta. Uppmärksamma, artiga elever. Som lyssnade och ställde olika frågor. Hoppade moderat dörrknacking på eftermiddagen ( Har Riddaregatan kvar på Väster ) Gick på smultronstället Skivan och boken i Tegnér. Köpte en bok om Sardinien. Gick förbi de Lux. Man blir glad utan att ens gå in i denna oas. Se bild. Kolla deras hemsida!  Satt och kurade i stolen. Läste en av de bästa böcker jag läst. Torgny Lindgrens Minnen. Och så nya utgåvan av Sveriges bästa tidning. Grönköpings veckoblad. Som om hela tidningen skrivits av Hasse och Tage.
Tal utan briljans och innehåll av statsministern. Uddlös opposition. Det finns så mycket att opponera mot. Att Margot Wallströms nedrustningslinje får Putins stenansikte att dra på smilbanden. Dock bra tal av Kungen när riksdagen öppnade. Kungen alltid bra.






På jobbet vid sju idag. Snuvig. Rotade i gamla papper och såg en tecknad bild på mig från valet 1976. Måste skrämt slag på medborgarna. Men de har vant sig. Växjös fantastiska medborgare. Det jag ser från mitt lilla skrivbord är en gammal fin Växjö bild. Med lite modernt beläte i förgrunden. Hustrun, Kungen och lite Beatles. Hade idag en ny skolklass från en annan åtta från Kronobergs skola. Skulle gärna vilja vara lärare för dessa ungdomar. Tvingade på dem två Beatleslåtar på DVD när jag ändå hade bra utrustning.  På torget och köpte fisk och blåbär. Skall ha inre tjänst med att läsa in en del. Länstransportplanen skulle kunna kortas rejält. Hemmakväll med lilla frun. Mamma åkt till min syster på Öland. Går på Rotary i morgon bitti. Åker så till Jönköping för att hålla Beatlesföredrag. Bokades in i februari. Ansluter så till den regionala alliansens studieresa som faktiskt, märkligt nog är just i Jönköping. Har en obetydlig egen födelsedag i helgen.


Missmodig efter Junckers s k linjetal idag. En besvikelse för den som vill att EU skall ta täten i klimatfrågan. Och hela EPP-gruppen är kass i dessa frågor. Ser dock fram emot fredag. Då släpper Ringo Starr sin nya skiva. Give More Love. Man väljer vad man vill se i tillvaron. Regeringen blundar dock fullständigt för vad som händer i samhället!


Brukar numera avhålla mig från att lägga mig i den lokala politiken. Den sköter Blågröna Växjö bra utan mig! Och före detta ledare skall avhålla sig från slika ting. Men.  Har under alla mina år i politiken aldrig förr upplevt att socialdemokraterna med berått mod storljuger medvetet. Det gör man nu,  om kalkylerna för det planerade nya kommunhuset. Det är sammantaget en besparing för skattebetalarna och en möjlighet att få en modern station som staten betalar. S i Växjö måste vara helt desperata!






Carl-Olof Bengtsson som faktiskt numera sitter i regionfullmäktige anser att det är oppositionen som har ansvaret och i minoritet ska sköta regionen. Som ordförande i Växjö kommuns revison anser han att det majoriteten som har ansvaret för kommunen. Nån logik måste det väl ändå finnas också i politiken, men inte för Bengtsson!  Carl-Olof Bengtsson har dessutom med Sverigedemoraternas hjälp varit med och besluta om att Kronobergs län skall ha landets högsta skatt. Med Sd:s hjälp höjde sossarna skatten! Bengtsson har mage att påstå att Suzanne Frank skall ta ansvaret för sossarnas vanstyre av regionen. Trams! Rent trams. För att citera Fröding!


Nu är jag led vid tidens schism
emellan jord och stjärnor
Vår idealism och realism
de klyva våra hjärnor


Det ljugs, när porträtterat grus
får namn av konst och fägring
En syn, som svävar skön och ljus
i skyn, är en sann hägring.


Men strunt är strunt och snus är snus
om ock i gyllen dosor,
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor.











PS Några dagar efter jag bloggat blir det förstahandsnyheter i Ekot. Ta bara dessa våldtäkter som inte ens utreds. De finns ju inte bara i Region Väst. Och ta historien om Störe i Norge. Jag bloggade om detta för två veckor sedan. Nu rapporterar Public Service att detta är en av orsakerna till att sossarna förlorade valet i Norge. Jag har förvisso ibland stor mun, men alltid örat mot marken. DS










Bo Frank












Växjö 20170913



måndag 11 september 2017

Stänger bloggen ett tag

Sitter på tåget hem från Stockholm efter att ha talat på en miljökonferens. Träffade två fantastiska bosnier som en gång bott i Växjö. ( Röstade på m/mig i kommunvalet och fp/lib till riksdagen) Nu tvekar de mellan c och m! Bor i Malmö.




Klimatet är en ödesfråga. Bara de gröna i Norge inser detta. Höyre är dock bättre än s!


Fullt upp i morgon.


Men deprimerad. Har kanske en sådan dag. Någon gång per år.


Polisen i Väst har inte resurser att utreda våldtäkter mot underåriga. Samma polis ger demonstranter rätt för nazister i Göteborg att demonstrera nära en synagoga. Och denna dag meddelas att en statlig myndighet delar ut pengar till afrikanska kyrkor i Sverige som tar avstånd från demokrati. Samma myndighet som ger pengar till muslimska samfund i Sverige!


Vem anser att Sverige är på rätt väg? Jag säger det igen. Överväger att emigrera när man börjar känna sig som en främling i sitt " eget " land!


Bo Frank


Växjö 20170911







lördag 9 september 2017

Damen med slöja - inte Roslin från 1768

SAS är inte var det en gång var. Landade emellertid on time på Dulles. En uråldrig maskin kör från gaten till huvudterminalen.  Den första som tar emot är en bestämd ung dam med slöja som lotsar en till gränskontrollen. Vem kunde tro detta i Trumps USA!?  En artig svart man vill veta vad jag skall göra i USA? Tio fingeravtryck, foto och stämpel i passet. Smidigt.
Bara handbagage och snabbt ut. Risig buss för 30 kronor till närmsta tunnelbana. Slitet men funktionellt metrotåg direkt till mitt hotell, ett stenkast ifrån Vita huset. Billigt. Människor är så hjälpsamma. Dötrött in på hotellet. Typiskt amerikanskt med jättesäng med 10 kuddar. Snabb promenad till Vita Huset. Foto. Har varit inne två gånger tidigare. Men nu mer avspärrat. En stor, kall Samuel Adams på hotellet.
Sover dåligt. Till konferensen. Hacia Ciudades Innovadoras y Competetivas. Det går att förstå. Borgmästare från hela Centralamerika, Sydamerika och Karibien. Den mest lärorika konferensen jag varit på de senaste fem åren. Värd, Inter-American Development Bank. Med huvudkontor i Washington. Säkert ett par hundra människor som bara arbetar med klimat, miljö och hållbar stadsutveckling. Imponerande CV hos alla som arbetar där. Huvuddelen av konferensen på spanska och portugisiska. Tre européer. Tiranas dynamiske, unge borgmästare, borgmästaren från Lyon och jag själv. Extremt intressanta föredrag och diskussioner. Några av borgmästarna från några karibiska öar fick städer ödelagda i orkanen när konferensen pågick. Fin lunch på banken för inbjudna talare och ett hög stämning på cocktailpartyt första dagen. Dag två mycket av gruppsamtal. Vad jag lärt mig mycket. Höll ett bra tal på fri hand. Känns alltid mera ledigt när inte alla har engelska som första språk. Dag tre gick jag en morgonpromenad på två mil innan jag åkte till flyget. Älskar Washington. Vackra och trevliga människor av alla sorter. Gick in på Amerikanska kvinnomuséet. Fin bild på Dolly Parton. Inne på Afroamerikanska muséet. Förbi ett Trumphotell. Samtalsbild med borgmästare från Haiti, Chile, Barbados, Uruguay, Brasilien och Trinidad. En " bästis" Rudy Headly från Bridetown, Barbados. Och borgmästare Velias från Tirana.
Hem, jetlegad. Småförkyld av amerikansk luftkonditionering. 31 grader i Washington.


På stationen i Växjö står min älskade hustru med ett fång med rosor. Skriver och lyssnar på DFF som verkar vinna igen. I morgon, söndag, till Stockholm med Cheryl Jones Fur. Skall prata på en klimatkonferens i Stockholm på måndag. Rullar således inte tummarna.


Växjö 20170909