torsdag 28 februari 2013

Att vara människa, politiker och Göteborg tur och retur


K-råden och andra medarbetare åkte igår till Göteborg för att starta ännu ett Växjönätverk. Det kom ca 20 unga personer med bra jobb. Vi presenterade Växjö, bad om dialog och bjöd på en enkel sallad med vin i ett sammanträderrum hos Göteborg stad. Det blev informellt, enkelt och gemytlig. Stefan Edman bidrog som ciceron till trevnaden.

Fortsatte så idag på morgonen med överläggning med Göteborgs kommunledning. Vi diskuterade bl a hållbart byggande och integration. Smet en timme tidigare för att hinna med möte i Växjö strax efter lunch. Tåget sniglar sig fram som det alltid gör på denna strecka. Har tid att läsa, reflektera och svara på mejl.

Såg i SmP idag att det blev lite uppslaget att jag kallar regeringens ” hemlöshetsprojekt” för ett jippo. Det är inte ett jippo i sig men formerna är et jippo. Regeringens samordnare mer eller mindre beordrar kommunstyrelsens ordförande att skriva på och talar om hur kommunen skall organisera sin verksamhet. Snacka g att lägga sig i och snacka om märkligt arbetssätt. Dessutom stämmer det inte att alla andra kommuner skrivit på. Regeringen bidrar heller inte med en enda krona. Man vill helt enkelt bara kunna säga – nu har vi fixat hemlösheten i Sverige genom avtal som inte förpliktigar till någonting utöver de vi redan gör idag. Denna allvarliga fråga med att ge boende till människor sociala svårigheter är något som kommunen sliter med varje dag. Vi gör vårt yttersta, men det finns faktiskt människor som inte vill inordna sig i de boendeformer som samhället faktiskt erbjuder.

Och så ligger media på om Christer Wånehed. När jag sitter på mitt kontor och tittar ut på kommunens entré så jag ingen kö av helt felfria människor som vill in för att erbjuda sig att ta obetalda förtroendejobb eller modest betalda uppdrag i någon styrelse eller nämnd. Jag ser inte ens någon människa. Och skulle man dessutom ställa som krav på att de aldrig får göra fel i jobbet? Däremot människor som begår brott eller skor sig för egen vinning är inte lämpliga i politiken? Fast var går gränsen? Fortkörning? Ringa vårdslöshet i trafik?

Jag såg inte skallet på avgång för den av våra högsta domare som nyligen ertappades med byxorna nere? Men politiker skall ta sitt ansvar och avgå i tid och otid. Inte ha betalt. Vara allmän spottkopp! Jobba jämnt. Förväntas vara social och sköta familj och hem på ett ”normalt” sätt. Nej, jag skall inte bli politiker i nästa liv. Jag skall bli ledarskribent och utan eget ansvar och tala om exakt vad som är bäst och hur världen skall styras. Och jag skall döma människor i förväg. Skriva webbkommentarer om alla jävla korkade politiker. Håna dem som vill ta på sig ett arbete i demokratins tjänst. En och annan sosse( och kanske en del andra) störs av att jag får stöd hos allmänheten och en del skäll för att jag inte likt döda fiskar flyter med strömmen utan försöker simma emot den. Ingen jag känner står upp som jag när det blåser för att försvara politikers integritet. Det på gälla rätt till pension eller lön som motsvarar det ansvar och den utsatthet man har – eller något annat. Som i Elsa Jönssons del försvarade hennes rätt och integritet att ha lite trevliga möbler på sitt rum. Och jag ser fortfarande hur media sysslar med ett strukturellt ”förtyck” av främst kvinnliga politiker på riksplanet. Förut var det Mona, nu är det Annie. Och det finns åtskilliga näraliggande exempel på detta. 

Vill vi ha politiker som aldrig någon gång vågat något? Som aldrig säger något. Som inget gör som inte faller alla på läppen. Som gömmer sig när media ringer. Som alltid gömmer sig bakom en tjänsteman. Som har så kass utbildning eller är så misslyckade på den civila arbetsmarknaden att politiken blir ett lyft ekonomiskt.

Nu skall jag skina ikapp med solen. Den började i Gnosjö. Och lär skina till Växjö. Och där skall jag också skina så gott det går. Min uppgift är att vara den som håller humöret uppe(lyckas inte alltid och var det så skulle det vara misstänkt sjukt ) och som ser möjligheter när andra ser problem. Och jag ber inte om ursäkt för at jag finns. Och jag är långt ifrån felfri, jag gör bort mig ibland. Och har fel ibland. Jag är räd för felfria människor. Vad rör sig i deras huvuden egentligen? Hur ser det ut i deras kylskåp eller i garderoben?

Nästa gång vi annonserar efter förtroendevalda kanske det skall stå så här. ” Vi söker dig som har ett framgångsrikt arbete och är villig att gå ner i lön och jobba nästan obegränsat. Du skall för att ha koll på verkligheten ha arbetat 20 år som förskollärare, 20 år som lärare och socialarbetare. 20 är inom vården. Utöver detta 20 år som byggnadsarbetare, 20 år som chaufför och patrullerande polis. Du skall ha analytiskt förmåga, vara social, behärska och ha ledaregenskaper. Du skall ha erfarenhet av att ha familj, vara enskastående, skild, gärna kvinna, gärna med utländsk bakgrund. Du skall vara felfri, du skall aldrig ha gjort en miss i ditt arbete och du skall inordna dig i de spelregler som media sätter upp för vad som är bra politik. Du skall inse att politik som inte är röd är en avvikelse från kulturvänsterns definition av det goda och önskvärda samhället. Du skall vara ödmjuk och lyhörd. Du skall tåla att alltid vara slagpåse, hårdhudad och kunna kritik rinna av dig på ett nästan sjukligt sätt. Du skall vara troende, ateist och helst fattig. Helst komma ifrån enkla omständigheter. Du får inte ha skapat en förmögenhet eftersom det anses fult. Du skall helst bo i en kommunal hyresrätt som du skall älska. Helst cykla till jobbet, äta 6 till 8 brödskivor om dagen och dricka ett och ett halvt glas rödvin om dagen. Max. Du skall utövat en idrott, gilla att gå på matcher. Ha koll på kulturlivet, i alla fall lite grann”. Skicka din ansökan snarast till nomineringskommittén .

Eller skall det stå så här? ” Vi söker dig som är som folk är mest. Fast bara lite bättre”.

Eller ” Politik är bara skit. Det är bättre med diktatur. Beväpna dig i stället och gå med i en autonom grupp”.

Nä, nu blev det lite för långt!

Vi hörs!

Värnamo 20130228