torsdag 6 augusti 2015

OM DÖDSHJÄLP

Blir ibland uppringd av nationella media som vill pejla stämningen kring olika frågor där partiledningar och riksdagsledamöter duckar. Kanske klokast så i vissa lägen. Med tanke på de allmänna välbefinnandet. Det finns inget lättare än att komma överens, sa Margret Thatcher lite föraktfullt. Det är det som kostar på minst!

Fick idag frågan om dödshjälp och började givetvis vrida och vända på frågan. Aktuellt har uppenbarligen börjat ta sig an detta känsliga ämne. Och det som är så vanligt i Sverige inträffar också här. Antingen är man för eller emot. Lite plats för resonerande.
Uppenbarligen är det så att alliansen/socialministern inte ville tillsätta någon utredning i frågan. Och är f ö, som vanligt, dåligt insatt i hur partierna resonerar centralt också i denna fråga. ( Försöker sköta Växjö efter bästa förmåga)

Men. Ingen vill ju bli politiker eller läkare för att ta livet av folk. I den skuggan är det naturligt att vare sig politiker eller läkare vill driva debatt i denna fråga. Inte alla skulle vilja anförtro sig själv eller en anhörig hos en läkare som bildar opinion för dödshjälp? Och politikers illdåd för inte så länge sedan där man faktiskt i olika länder ville ta livet av folk. I Ryssland, i Tyskland, på Balkan och fortfarande på en del håll i andra världsdelar.  I Sverige tvångssteriliserade läkare kvinnor. Ända in i modern tid. Samtidigt som kvinnan fram till 1975 inte fick förfoga över sin egen kropp. Då kom grunden till nuvarande abortlagstiftning som gör kvinnor friare i Sverige än i de flesta s k katolska länder. Och katoliker sätter fostrets frihet att utvecklas högre. Att tvångssteriliseringar upphörde samtidigt som aborten kom byggde på en värdeförskjutning.  Politiken tog sig an frågan när den ansågs mogen. Så som det oftast är.

Så blir det med den s k dödshjälpen också. Jag kommer inte som politiker att driva detta, Trots att jag har träffat tre svårt sjuka personer som velat dö. Men om man frågar mig om hur jag tror att det ser ut i Sverige om 10 år? Då har vi snarare närmat oss än fjärmat oss från de länder där man idag kan få aktiv dödshjälp. Det handlar om en rad hänsyn. Etik, moralfilosofi, medicin. Men också om respekt för liv, individens fria vilja och lidande.

Det finns frågor där politiken skall vara ett släpankare och där politiken skall gå före. Frågan om dödshjälp i olika former kan och skall inte skrivas in i partiprogram. Men samtidigt måste politiken ta avstånd ifrån eller anamma värdeförskjutningar . Förr eller senare. Eller?

Lagar och etiska regelverk måste vila på någon form av folklig grund för att få legitimitet och för att få genomslag. Och politiken får inte ducka för att ta sig an de svåra frågorna. Men kanske inte alltid gå i första ledet!

Så resonerar jag. Och känner samtidigt att jag personligen inte kan ge mig in i alla nationella frågor. Växjö kommun är i sig en gigantisk diversehandel!

Nu ut till Karl-Oskar dagarna igen. Kände bara att jag ville skriva av mig mitt resonemang som jag hade med en journalist idag.

Bo Frank
Växjö 20150806