Bortbjudna på middag till goda vänner i fredags kväll. På middag igår kväll hos Växjös mesta entreprenör/doldis. Ikväll mamma på middag. Nyheter från Israel/Palestina. Skam att rika Arabstater inte ger palestinierna hjälp. Ofta faktiskt USA som bekostar projekt i Palestina. Aldrig ryssar. Speglas inte av media. Dock. Palestinska/muslimska ungdomar lever i misär. Kan inte se israeliska soldater som hjältar som skjuter sönder och samman palestinska småflickor som drar kniv! Inte proportionellt!
Har som bekant besökt Palestina i höstas. Sett fler burkor i Växjö än i Palestna. I Palestina såg jag en enda på tre dagar. Och den kvinnan tiggde och var inte invånare, enligt våra vänliga muslimska/palestinska värdar. Som alla inser som läser mina spalter, så har moderata partiprogram inget inflytande på min förmåga att se vad som är rätt och fel!!!Fantastisk dag idag, som ännu inte är slut. Mycket tidig promenad och hem via Konsum. Till Domkrykan och en upplevelse utöver det vanliga. Domprosten Thomas Petersson är en förkunnare av Guds nåde. Mitt i predikan sjöng och spelade Linda Andersson I don´t know how to love him, från Jesus Christ Superstar. Som anknöt till dagens text om synd och förlåtelse. Drömde mig tillbaka till 15-årsåldern då jag spelade dessa tre LP dag och natt. Yvonne Elliman sjöng orginalet på denna låt. Och visst var det Ian Gillian från Deep Purple som gjorde Jesus?
Dagens gudstjänst var ännu en höjdare i Domkyrkan. Såg Siwert Öholm, men hann inte berömma honom för hans inlägg om den s k schlagerfestivalen.
Hann visa Linda ett mejl från gemensamma goda vänner i Duluth. Deras Gloria Dei Church, som vi båda besökt många gånger, har brunnit ner. Pastor Carlsson har varit i Växjö bara för något år sedan. Våra vänner lider också över Donald Trumps framfart. Vilken värld. Tyrannen/diktatorn Putin ödelägger ett helt folk för att knäcka EU med flyktingströmmar. Det skrev George Soros. Och det sa man i Albanien redan för ett par års sedan. Nu tror jag dock inte att Trump blir nominerad i slutänden. Skulle så ske kanske Michael Bloomberg träder fram. Lyssnade till honom på klimatmötet i Paris före jul. Fick förresten ett personligt brev i fredags från Paris borgmästare, Ann Hildago, som jag då träffade. Inbjudan att närvara på en cermoni för ICON. Paris är ju också fristadsstad för förföljda författare.
Har läst mycket denna helg mellan varven. Deckare, skönlitterärt och tidningar/tiskrifter. Expressens ledare idag är lysande. Annars undviker jag denna tidning. Men Anna Dahlberg är lysande. Liksom SvD.s kulturchef. Bra ledare i SvD idag också. Fet intervju med AKB. Som fick frågor kring flyktingpolitiken. Begrep ingenting av hennes svar. Som om vi inte bytt fot i flyktingpolitiken. Lärd och fin artikel om Umberto Eco. Rosens namn och Joyce Odyssevs, är de enda böcker jag inte klarat av att fullfölja. Filmen Rosens namn är nog en de de 10 bästa någonsin. Efter alla Bergman. Den begåvade Harry Amster gjorde ett snällt porträtt av en punkare jag inte hört talas om tidigare. Nike Markelius. Som anklagade moderaterna för personliga problem. Och det är väl det som är punkt. Att det alltid är någon annans fel.
Ser den snälla Stefan Löfvén på TV. Samma sak. När det är EU-möte så går alltid någon och några av ledarna och pratar med varandra. Löfvén går påfallande ofta ensam. Som om han inte trivs eller hör hemma i sammahanget.
Börjar bli förkykld samtidigt som solen tittar fram i Växjö. Hjälper inte slurkarna med Lixir S? Folk runt omkring mig är ju förkylda i parti och minut. Har inte många frånvarodagar på jobbet i mitt liv. Några på 40 år!? Skulle det bli totalkaos kan jag ju sitta hemma och skicka ut ukas vid datorn. Det kan inte en byggnadsarbetare eller en undersköterska i hemtjänsten. Glömmer inte en sekund att jag är priviligierad. Då var det väl detta med poesi. Håller på att tröska igenom Sophie Lundeqvists samlade dikter i en vacker första hands utgåva från 1896. Lärda anekdoter och barn av sin tid.
För 50 år sedan gick John Lennons Nowhere man upp som listetta Kanada och Australien. Utgår irån att alla begåvade läsare av denna dagbok redan visste det.
Bo Frank
Växjö 20160221
