söndag 17 juli 2016

Hur fritt är det fria ordet?

Tryckfrihetsförordningen, kanske världens äldsta firar 350 år i år. Vår statsradio i form av P1 har miniserie där mer eller mindre kända kulturpersonligheter ger sin syn på detta ämne. Och det man snabbt konstaterar är att radikala tänkare vill ha mer av självcensur än de få liberala och konservativa  personer som släpps fram i denna statliga radio. Kristendomen får med fördel hädas men ej islam. Och detta anpassar sig svenska konstnärer till. Detta skall sättas i samma kontext som när människor i vårt land vakar över människors klädsel och uppförande i vissa förorter. Läste ett reportage nyligen om en kvinna som tog av sig slöjan i T-banan på väg till Stockholm och satte på den på hemvägen till förorten. Vänsterpartiet är det parti som mest är lierad med att förneka dessa problem. Om detta vittnar flera aktivister som känner sig svikna. Min uppfattning är att det inte finns ett självändamål att häda någon religion, men att människor skall ha friheten att göra det. Det finns människor som blivit förtryckta av olika religioner under årens lopp och som självfallet måste få ge uttryck för denna frustration. Inom konst, litteratur och andra media. Trots vår tryckfrihetsförordning lämnade människor Sverige för bl a avsaknad av religiös frihet. Som en del av den stora emigrationen. Men Kristna och Karl-Oskar försökte inte pracka på människor sin övertygelse dit de kom. Och det tycker jag inte heller de skall göra som kommer till vårt land. Väljer man att komma till vårt land får man acceptera det samhälle vi har. Med den frihet som individen skall ha att forma sitt liv utan andra inskränkningar än de lagar som har beslutats i en demokrati där politiken är skild från religionen.


Idag. Sedvanlig vandring till loppmarkmaden på Brunnen som dessvärre blir allt mer av loppis. Måste åka till Växjö för att titta till jobbet. Skall bli skönt när jobbet drar igång igen i början på augusti.




Bo Frank
Blekinge 20160717