tisdag 6 september 2016

Aldrig mer!

Frukostmöte med dignitärer bland talarna. Kort presentation. Enda skandinaviske talaren bland 200 talare på denna jättekonferens. Och den enda som fick prata två ggr för hela, stora kongressalen. Denna jättekonferens f ö inrymt i gamla börshuset.


Talade så 14 och var med i paneldebatt. Talade 16 och var med i en seg paneldebatt. Och 19 började ett jippo med 300 inbjudna journalister och några hundra finansiärer av denna konferens! Där fick jag vara det exotiska inslaget. När klockan var 22 var det cocktail. Och bara sprit och tilltugg. Hade inte ätit sedan lunch och var nästintill svimfärdig. Drog hem mot hotellet och hittade en liten bistro. Enorm ost- och skinkmackor och en skvätt rött! Den lille algeriern som serverade slet ensam. Samtidigt som han stod på gatan och visade förvirade turister till rätta som kom från Gare de Nord med en karta där inte smågator fanns med. Vänlig man. Alla sorts människor på detta ställe. Med eller utan hundar.
Fransmännen är mästare på att prata om vad som behöver göras, men gör inte nåt. Och då står Sverige i stark kontrast till detta land med 36 000 kommuner, fem nivåer och där man inte ens överens om vem som skall göra något och hur det skall gå till. Fransmännen kan prata med stora åthävor om stort som smått. Blir tröttande i längden. Fast det finns hopp. Men det gör det inte i USA, tror jag, i denna fråga, även om USA skrivit under Parisavtalet. Atlanta är lika stort som Barcelona men har 7 ggr större utsläpp per invånare. En vidsträckt stad utan kollektivtrafik är förklaringen.
Dock intressant att prata med intressanta människor. Och detta drar med sig nya inbjudningar, där jag säger nej till 9 av 10 i dagsläget. Det kan måhända lätta lite framöver.


Nej, det utgår aldrig arvode eller betalning för detta slit. Det kostar i stället då det blygsamma traktamentet inte täcker kostnader som uppstår.


Skall till Bordeaux i januari förresten. Har själva föreslagit arrangörerna att de behöver en rejäl dos av kunskap om det de borde ha. Kommunalt självstyre.


Nu träff med två journalister. En bokad sen länge och en bokades igår.


Sedan hem! Och det verkar som om jag kan lämna förkylningen kvar i Paris.




Bo Frank
Paris 20160906




I